logo-image

Betonggjutning – hur funkar det?

Betong är ett fascinerande material. Som byggnadsmaterial är det verkligen en vattendelare, vissa hävdar att det är fantastiskt vackert, andra att det ser hemskt ut. Hur man ser på betongens estetiska värden må vara en sak, men ingen kan argumentera mot att det är ett fantastiskt byggmaterial, otroligt starkt men samtidigt relativt lätthanterligt. Sedan betongen införde i byggnadskonsten har byggnaderna kunnat bli större och anta de mest omöjliga former. Kort sagt har man kunnat skapa byggnader som tidigare varit omöjliga att uppföra.

Betonggjutning är en konst när den ska utföras i stor skala, men även i mindre sammanhang är den användbar. Det blir alltmer populärt bland hemmafixare och dekoratörer att använda betong för att skapa prydnadsföremål och trädgårdsattiraljer som krukor och bänkskivor. Läs här för mer information om betongens egenskaper.

När större projekt som hus ska uppföras gäller det att betonggjutaren har goda kunskaper om hållfasthet och andra egenskaper hos betongen. Det finns många olika typer av betong, alla med sina unika kännetecken och förmågor.

Betong

Betong tillverkas genom att blanda så kallad ballast, bergkross, med cementpasta, som är cement blandat med vatten. Fördelningen i vanlig betong är 80 procent ballast, 14 procent cement och 6 procent vatten. Cement uppfanns av romarna redan under antiken, men i och med romarrikets fall föll kunskaperna i glömska och återupptäckes inte förrän på 1400-talet då den gamle romaren Vitruvius texter återfanns. Det recept på cement som romarna använde sig av, med släckt kalk, kiselsyra och aska, är fortfarande i bruk under namnet puzzolaner, men den moderna cementen tillverkas på ett lite annorlunda sätt, av finmalen kalksten. Betongens egenskaper avgörs av hur mycket vatten som blandas i cementen. En annan viktig faktor är ballastens sammansättning mellan sten, grus och sand.

Numera tillverkas betong i fabriker av ovan nämnda material. Dessutom tillsätts ofta olika kemikalier för att ytterligare påverka betongens egenskaper. Ett exempel är medel som påskyndar torkningen, brinntiden, på betongen, vilket är mycket praktiskt, speciellt vintertid. En rent estetisk tillsats är färgpigment, som bara påverkar betongens utseende.

Egenskaper

Betong har en mycket bra hållfasthet och är dessutom mycket beständig, vilket gör den mycket bra som byggmaterial. Dess svaga punkter är om den är för porös och har små luftbubblor i sig. Då kan fukt bildas i luftbubblorna, fukt som sedan kan frysa vid låga temperaturer och orsaka så kallad spjälkning, at betongen spricker. Omvänt kan vattnet nå kokpunkten vid höga temperaturer, exempelvis brand, och orsaka spjälkning. En annan fara vid brand är att armeringen i betongen smälter och gör att betongen kollapsar. Själva betongen i sig påverkas inte av kyla eller höga temperaturer.

Betonggjutning

När man ska gjuta i betong måste man först bygga upp formar och placera ut armeringsjärn. Armeringsjärnen gör att betongen blir extra hållfast. Om rör eller ledningar för till exempel golvvärme ska dras genom betongen behöver dessa också läggas på  plats. Därefter häller man på betongen, som hämtas direkt från en betongbil med roterande trumma. Betongen pumpas ut medan den fortfarande är rinnande och när den hällts ut påbörjas härdningsprocessen. Under härdningen utvecklar betongen värme, därför heter det att betongen ”brinner”, även om den inte brinner i egentlig mening.

Känna på betong

Vill man pröva på att arbeta med betong kan man köpa finbetong för hobbybruk som finns på byggvaruhus och hobbyaffärer. För betongarbeten i större skala bör man ta kontakt med en firma som är specialiserad på betong, det är ett ganska tungt arbete som kräver stor kunskap om hållfasthet och betongens egenskaper.

9 Feb 2018